Jag följer med viss nyfikenhet och intresse med hur det går för Vasabandet Sturm und Drang. Det mesta som jag läst har givetvis varit skrivet på Vasabladet. På lördag har dom tydligen haft ett signeringstillfälle någonstans i Vasa och några hundra fans hade dykt upp för att få deras autografer som minne.

Det som är bra med VBL:s hemsida är att läsarna kan skriva och kommentera artiklarna. Men det som fick mig att reagera var det eviga klagandet då någon “lyckas”. Kommentarerna som droppat in var till exempel

“är det nådvändigt av VBL att skriva om killarna varje vecka? Det är ju roligt att det går bra för dem men too much is too much! “

“I just got one thing to say; One hit wonders!!”

“Vi ska hoppas att killarna står med båda fötterna på marken.“

Vad betyder det här? Menar läsarna att ett band som satsat flera år av deras unga liv inte ska få nöjet av att känna sig stora och helst flyga över marken så länge det varar? Om det är så att det bara skulle vara en kort karriär för detta unga band så garanterar jag att de har lärt sig så otroligt mycket mera om musikindustrin än vad 99% av alla världens musiker någonsin lär sig.

Så vitt jag har förstått så finns det inte mycket pengar att hämta från musikindustrin för tillfället. Skivbolagen klagar för att de vant sig med en alldeles för stor vinst och nu “förlorar” pengar och vägrar satsa på dåliga och osäkra kort. Så att Sturm und Drang har kommit så här långt kallar jag att “lyckas”.

Det som är roligt när Vasabladet ofta skriver om bandet är att vi på nära håll kan följa med vad som händer detta band. Då VBL inte skriver så betyder det att det inte händer nåt eller att det går bakåt. Så jag personligen hoppas jag att VBL fortsätter skriva ofta och det skulle vara roligt om de skrev om bakslag också bara så att läsarna kunde förstå och värdera högre såna som satsar högt inom musikindustrin.

Fortsätt kämpa och flyg högt över marken och njut, Sturm und Drang!

Jonas